Äntligen finns möjligheten att förvärva en tomt om hela 3 570 kvm mitt i ett av Ljungsbros mest populära villa-kvarter! En fastighet med en historia att berätta.
Här möter du en plats med en alldeles egen historia. Fastigheten har sina rötter i ett gammalt soldattorp från 1700-talet och är starkt förknippad med Gudrun Karlzén, en välkänd profil i Ljungsbro.
Gudrun växte delvis upp här och fascinerades tidigt av berättelserna från släktingarna som emigrerat till Amerika. Drömmen blev verklighet 1939 när hon reste över Atlanten, där hon kom att stanna under krigsåren. Efter återkomsten till Sverige blev Kristineberg åter hennes plats, och hon kom att vårda och värna fastigheten under resten av sitt liv.
Gudrun var stolt över sitt Kristineberg och kämpade för att bevara dess kulturhistoriska värde. Hennes engagemang ledde till att hela fastigheten kulturmärktes av Länsstyrelsen. Än idag är platsen ett stycke levande Ljungsbrohistoria, en unik miljö där byggnader, människor och berättelser har satt sina avtryck genom generationer.
På äldre dagar fick Gudrun mycket hjälp med underhållet av Kristineberg av ett vänligt par och när hon avled 2004 testamenterades hela fastigheten till detta par som sedan dess haft det i sin ägo. Nu väntar Kristineberg på en ny ägare som kan förädla denna vackra plats.
På fastigheten finns idag ett gammalt soldattorp, vid namn Kristineberg, anno 1700. Torpet är en enklare stuga om 28 kvm med el indraget som disponeras genom en entréhall, ett kök och ett allrum. Bakom Kristineberg finns ett ytterligare hus som byggdes i början av 1900-talet. Detta hus är i dåligt skick och bör sannolikt rivas för att låta ersättas med ett nytt hus. Preliminärt rivningslov har givits av kommunen. Vidare på tomten finns en förrådsbod och en jordkällare.
Kommunalt vatten och avlopp samt fiber finns vid tomtgräns. Kommunen har beviljat anslutning av vatten och avlopp.
Värdefulla byggnader och områden kan skyddas med beteckningar. Denna fastighet är Q-märkt.
Ett versalt Q är en bestämmelse om hur en byggnad eller ett område får användas och innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden. Den säger ingenting om ändamålet, det kan vara bostäder, kontor, butiker eller annat, allt så länge bevarandet av byggnaden inte motverkas. Ett versalt Q säger egentligen inget om hur byggnaden ska tas tillvara och den innebär inget rivningsförbud i sig. Versalt Q är således inte en strängare variant av gement q, utan en annan sorts bestämmelse.
Historian om Kristineberg:
En av Ljungsbros verkliga profiler var Gudrun Karlzén. Hon var lärare i bland annat maskinskrivning och hon skilde sig från alla andra lärare på skolan. Hon använde läppstift - mycket läppstift! - och hon bar alltid pärlhalsband! Kort sagt förde hon med sig en flukt av glamour; hon hade ju varit i Amerika! Gudrun föddes 1908 i Linköping. Hennes mor hade problem med nerverna och var intagen på Vadstena hospital i långa i långa perioder. Gudrun tillbringade därför en stor del av sin uppväxt hos sin farmor på Sockenmarken i Ljungsbro.
Kristineberg är ett vackert gammalt soldattorp från 1700-talet. Själva stugan syns inte från vägen - trädgården är lummig och grön - men till höger ser du uthuset.
Här i Kristineberg bodde Gudruns farföräldrar med sina sex barn och det var säkert trångt i den lilla stugan under deras uppväxt. Äldste sonen Anders Johan, Gudruns farbror, liksom två av hans systrar, emigrerade till Amerika på 1880-talet. Brodern Axel reste 1896, men återvände till Sverige 1902. Han och fadern byggde då en liten stuga till honom alldeles bakom Kristineberg.
Yngsta dottern Signe stannade kvar i den gamla stugan och bodde där tillsammans med sin mor, som blev änka tidigt. Här tillbringade Gudrun stora delar av sin uppväxt och här fick hon läsa Amerikabreven från sina släktningar. Ofta hörde hon också farbror Axel berätta om åren i Amerika. Åren gick. Gudrun utbildade sig till lärare och i samma veva bytte hon ut det vardagliga Karlsson till Karlzén. Hon bodde i Linköping, skrev flitigt brev till den amerikanska slakten i och drömde om att en gång få åka dit på besök. Sommaren 1939 var det äntligen dags. Den 19 juni avgick Gripsholm från Göteborg och anlände till New York tio dagar senare. Gudrun började med att besöka sin kusin i St Paul, Minnesota, och fortsatt sedan till en annan kusin i Massachussetts. Det är oklart hur länge Gudrun hade tänkt stanna USA. Vistelsen blev dock längre än hon hade planerat, eftersom kriget kom emellan. Hon fick jobb i Newton, Massachussetts. Där arbetade hon som "book-keeper", någon sorts kamrer, hos bilföretaget Aug Osterlund Inc.
I början av 1950-talet blev Gudruns faster Signe sjuk och Gudrun återvände hem. Vid fasterns död ärvde Gudrun Kristineberg, så hon renoverade Axels stuga (nya Kristineberg) och bosatte sig där. När de så kallade Vretahusen stod klara på 1960-talet flyttade hon in i ett av dessa. Kristineberg behöll hon i alla år som sommarvistelse. Gudrun var mycket stolt över sitt Kristineberg. Hon ville först sälja det till hembygdsföreningen, men ångrade sig sedan och ville istället kulturmärka det. Efter lång kamp lyckades hon, och Länsstyrelsen kulturmärkte hela fastigheten även om det väl bara är det gamla huset som är värt att skydda. Idag står båda husen obebodda, tyvärr. Gudrun Karlzén avled 2004, 95 år gammal.
Gudrun kallades förstås för fröken Karlzén i skolan, men i övriga fall benämndes hon fru Karlzén. Min mor, som umgicks en del med Gudrun, Frågade henne en gång nyfiket hur det kom sig och fick ett undanglidande svar. Min nyfikenhet var dock väckt. Efter forskning i diverse arkiv tror jag att jag har kommit ganska nära sanningen... Under kriget bodde Gudrun i Massachusetts, där också hennes kusin bodde. År 1941 dök det upp en stilig svensk sjöman med tatueringar på båda armarna (jodå, sådan information finns i registren). De båda började umgås och 1943 gifte de sig, Gudrun och Sven. De bosatte sig i Boston och han fortsatte sitt sjömansliv. Vid ett tillfälle var han ombord på ett fartyg som sänktes av tyskarna; planen återvände och besköt dem som låg i vattnet. Sven lär hela livet ha haft kulfragment i buken efter detta. Konvalescensen efteråt i Boston var förmodligen den enda längre period han kunde tillbringa med sin hustru.
I juni 1944 fick han ett mycket speciellt uppdrag: han skulle vara med vid landstigningen i Normandie. Hela 195 000 sjömän och personal ur handelsflottan lär ha deltagit, eftersom operationen krävde enormt många transporter. Därefter återupptog han sina normala sjöresor, som oftast gick till och från Curaçao, Filippinerna eller Teneriffa. Åren gick, men under 1947 måste något ha hänt... Gudrun reste till Sverige på besök och vid återresan från Göteborg i början av 1948 markeras hon med D för "divorced". Var resan ett plåster på såren efter skilsmässan? Eller hade hon fattat misstankar om sin man och reste hem för att undersöka saken på plats?
Om Sven, Gudruns man, berättar arkiven att han blev sjöman 1924, 16 år gammal. Tre år senare tog han på sig faderskapet för ett barn i Finland. År 1931 gifte han sig i Västergötland, men skilde sig 1935 för att gifta om sig med en kvinna i Karlstad - och han var fortfarande gift med henne när han gifte sig med Gudrun 1943! På 1940-talet vistades han mycket i USA, arbetade huvudsakligen ombord på fartyg som gick mellan Sydamerika och USA. Hemma i Karlstad väntade hans hustru troget... Så småningom återvände han till hemlandet och levde med sin hustru ända till sin död 1968. Vad gäller Gudrun, så talade hon aldrig om sitt äktenskap. Man undrar när, hur och om hon fick reda på sanningen...
